Hur är du som människa?
Ibland när jag träffar många människor på en och samma gång blir jag alldeles snurrig. Rummet bokstavligen vrider sig runt och jag blir instängd i min egna kropp. Jag sitter fast i mig själv och längtar bort, bort, bort.
Efteråt är jag som en urvriden disktrasa och måste vila eller sova i min ensamhet. Sedan kan jag långsamt bygga upp mig själv och ladda om.
Önskar ofta att jag hade mer av den sociala typen i min personlighet. Men är ändå glad över att vara just jag.